Varför är slottet så stort?

Kungliga slottets väldiga storlek har i alla tider väckt intresse och ibland vållat debatt om hur byggnaden används. Men, hur kommer det sig att slottet är så stort, och vad skulle ursprungligen rymmas där?

Redan före slottsbranden 1697 hade ett omfattande plan- och förberedelsearbete inför byggandet av ett nytt slott inletts under ledning av Stockholms stadsarkitekt Nicodemus Tessin d.y. Vid den här tiden var Sverige ännu en stormakt, och Stockholm en storstad av europeiska mått.

Ett hus med flera funktioner

I de europeiska monarkiernas huvudstäder användes arkitekturen för att understryka nationens suveränitet och styrka. Furstens roll som statschef manifesterades i de slott och palats som uppfördes för honom och hans familj. Storleken och uttrycket skulle inte bara signalera makt, utan även intellektuell styrka, i syfte att legitimera furstens och furstehusets roll i samhället.

Förutom lokaler för Riksens ständer och Riksrådet, den tidens riksdag och regering, återfanns flera centrala myndigheter här, bland andra Riksarkivet, Kungl. Biblioteket och Högsta domstolen

Dessa olika mål gestaltades på lite olika sätt runtom i Europa. I de största städerna London och Paris, men även i städer som var jämnstora med eller mindre än Stockholm, byggdes flera slott för att tillgodose furstens (alltså statschefens) behov av ett residens och statens behov av en eller flera byggnader för att hysa sin centrala förvaltning.

Nationens centralpunkt

Tessins stadsplan, som delvis kom att förverkligas, utgick från en stor och dominerande slottsbyggnad. Denna skulle hysa både kungen och kungafamiljens bostäder och hela den centrala statsförvaltningen. Förutom lokaler för Riksens ständer och Riksrådet, den tidens riksdag och regering, återfanns flera centrala myndigheter här, bland andra Riksarkivet, Kungl. Biblioteket och Högsta domstolen

Om skälen till varför Tessin samlade allt i samma byggnad kan vi idag bara spekulera; han, liksom arkitekter i alla tider, var påverkad av uppdragets ekonomiska, estetiska och topografiska förutsättningar. Oavsett skäl godkände Karl XII:s förmyndarregering under riksänkedrottning Hedvig Eleonoras ledning Tessins d.y:s ritningar, varpå en mycket lång byggnadsperiod inleddes.

Ett öppet slott

Succesivt har de myndigheter som en gång var samlade på slottet flyttat till andra byggnader på grund av förändrade lokalbehov i takt med samhällsutvecklingen. Parallellt med denna utveckling har slottet bibehållit sin funktion som residens för statschefen, men också blivit ett slags historiskt monument dit besökare i hög utsträckning har tillträde.

På slottet får man idag uppleva en byggnad som skildrar Sveriges historia ur ett brett och mångfacetterat perspektiv. Kungliga slottets besökare tar inte bara del av de liv som Sveriges kungar och deras familjer levde här, utan även om hur Sverige under modern tid har styrts, förvaltats och utvecklats.

Toppbilden: Kungliga slottet. Foto: Mattias Klum