Stilhistoria – Gustavianskt

I Sverige är övergången från rokoko till gustavianskt en långsamt följbar utveckling som vid seklets slut kulminerar i nyklassicism. Det vi kallar gustavianskt infaller under Gustav III och hans son, Gustav IV Adolfs regenttid.

Stilepokerna har ofta kommit att namnges efter sina samtida tongivande personligheter, oftast regenter, varför samma stilepok kan ha olika namn i olika Europeiska länder. I Sverige motsvaras till exempel Louis seize (Louis XVI, 1754–93) i senare 1700-talets Frankrike av vad vi benämner som Gustavianskt (Gustav III, 1771–92, Gustav IV Adolf, 1778–1809).

En stilmedveten monark

Likt sin mor, drottning Lovisa Ulrika, var Gustav III mycket stilmedveten och utpräglad estet. Hans bildning och goda smak kom att avsevärt prägla vårt svenska 1700-tal. Gustavianskt har i vår tid kommit att nästintill hållas för synonymt med ’svenskt’ och mycket i 1900-talets funktionalism och enkla formspråk kan i vårt svenska folkkynnes återhållsamhet kopplas tillbaka till det gustavianska.

Om rokokon anses vara vegetativ så är det gustavianska formspråket arkitektoniskt, baserat på antikens ideal. Rokokons kurviga linjer rätas ut och siluetten blir symmetrisk, rektangel och oval är omtyckta former. Möblernas fronter blir plana och släta med avsmalnande smäckra ben, emellanåt kannelerade likt antikens kolonner. Jämfört med rokokons yvighet är en stram återhållsamhet betecknande för det sena 1700-talet.

Fanerade möblers intarsiainläggningar antar nya uttryck, för att mot periodens slut helt utebli. Den mörka enfärgade mahognyn får istället alltmer dekorationer i form av listverk och beslag i förgylld brons eller mässing, även de med former lånade från arkitekturen. Festonger och lagerkransar är återkommande motiv, liksom antikens kymationer. I Sverige är övergången från rokoko, till gustavianskt och sengustavianskt, en långsamt fortskridande fullt följbar utveckling som vid seklets slut kulminerar i nyklassicism.

Övergången från rokoko till gustavianskt

Jean-Eric Rehns roll som förmedlare i övergången från rokoko till vad vi Sverige kallar gustavianskt är av stor vikt för stilutvecklingen i landet vid tiden.

Jean Erik Rehn (1717–1793) reste ursprungligen till Paris för att lära till kopparstickare, men mångsidigt begåvad och av Hårleman uppmärksammad, hemkallades han att ingå i staben för slottets invändiga färdigställande. Rehns bredd och mångsidighet skulle idag kallas multidesigner. Han formgav allt från porslin, silver, tapeter och tyg, till arkitektur, fasta inredningar och trappräcken i smidesjärn.

Drottning Lovisa Ulrika uppmärksammade Rehns begåvning och lät 1755 bekosta en läroresa till Frankrike och Italien, vilken Rehn gjorde i sällskap med målaren Johan Pasch. Resan tog sexton månader, varav ett halvår tillbringades i Rom. Hemkommen, blev Rehn hovintendent och professor vid akademien 1757. Under denna resa kom Jean Erik Rehn i kontakt med de senaste strömningarna nere på kontinenten.

Man brukar nämna festonger, uppfästa med ”knappar”, som ett ”typiskt Rehnskt” stildrag, liksom träpaneler och foder där en avlång rektangel på mitten bryts med en cirkelform. Former som går igen i många inredningar från tiden.

Nyklassicism – Sengustaviansk

Gustav III’s resa till Italien och Frankrike 1783–84 brukar anses utgöra övergången här i Sverige till det vi kallar sengustavianskt, influerat av de nyklassicistiska strömningar kungen mötte nere på kontinenten.

Gustav III lät vid hemkomsten inreda sin paviljong på Haga och ville ha det absolut senaste. Louis Masreliez’ (1748–1810) hade i många år studerat konst och måleri både Frankrike och Italien. Louis kom att bli en mycket skicklig vad vi idag skulle kalla designer. Tillsammans med brodern, bildhuggaren Jean-Baptiste Masreliez, skapade han många av landets utsöktaste interiörer i nyklassicism.

Det är under den gustavianska epoken stora möbelmästare som Haupt och Iwersson är verksamma och möbeltillverkningen har i vårt land aldrig stått högre i teknisk hantverksskicklighet än vid seklets slut.

Toppbilden: Inredningarna i Gustav III:s paviljong på Haga visar landets främsta exempel på den sengustaviansk stilen. Foto: Gomer Swahn/Kungligaslotten.se