Ur historien: Gripsholms slott
Kungliga släktstrider, Gustav III:s praktfulla julfirande och Gustav Vasas egen hemborg. På Gripsholms slott råder ingen brist på historisk dramatik och när du har sett det uppstoppade lejonet glömmer du det aldrig.
Fantasieggande tornar den massiva tegelborgen, omsluten av Mälarens vatten, upp sig över småstadsidyllen Mariefred. Gripsholms slott är för många sinnebilden för hur ett ”riktigt” slott skall se ut och historiens vingslag görs sig hela tiden påmind när man vandrar genom salarna och de vindlande gångarna.
Det nuvarande slottets historia tar sin början 1537, då det började uppföras av kung Gustav Vasa. Redan på 1300-talet fanns emellertid här en borg, uppförd av riksdrotsen Bo Jonsson Grip och det är efter honom som slottet fått sitt namn.
Gustav Vasas bostad
Borgen skänktes under sen medeltid till ett kartusianerkloster som grundats på slottets mark i Pax Marie – Mariefred. Vid reformationen drogs klostret in till staten och 1537 började det nuvarande slottet att byggas under ledning av byggmästare Henrik von Köllen. Slottet blev en del av ett nytt nationellt försvarssystem men skulle även vara en representativ bostad för renässansfursten Gustav Vasa. Under sonen, hertig Karls tid, skapades den stora Rikssalen med sitt målade tak och sina helfigursporträtt av Gustav Vasa och samtida europeiska regenter. Den förmedlar en god bild av den miljö som under den här tiden skapades på Gripsholm. Slottets mest berömda 1500-talsgemak och en av de bäst bevarade interiörerna i landet från denna epok är Hertig Karls Kammare.
Erik XIV sitter fängslad
Under de snart fem hundra år som Gripsholms slott stått här har det varit platsen för mycket dramatik. Exempelvis var det här som Erik XIV 1563 till 1567 höll sin bror, Johan (III) och hans hustru Katarina Jagellonica fångna och två av deras barn, Isabella och Sigismund, föddes på Gripsholm. När sedan Johan avsatte Erik XIV 1571 var det här som Erik och hans hustru Karin Månsdotter och deras barn i sin tur låstes in i två år innan Erik flyttades till Västerås.
Sjuttio år senare är det här som änkedrottning Maria Eleonora sitter med reseförbud efter att ha varit i konflikt med rådet och blivit misstänkt för att ha kontakter med fienden. Natten till den 22 juli 1640 lyckades hon dock rymma från Gripsholm till Danmark, utklädd till borgare.
”Pudrade taket med peruken”
Under Gustav III:s tid upplever Gripsholm sin kanske mest glansfulla period med ett rikt hovliv. Till sin bror, hertig Karl, skriver Gustav III från Gripsholm:
”Jag är här sedan i tisdags och vandrar bland mina förfäder. Jag inbillar mig ha återvänt till Gustav den förstes tid och detta bereder mig ett obeskrivligt nöje”.
Här firades under Gustav III:s tid storslagna jular av vilka man kan hitta skildringar i brev och dagböcker. Det var ett stort företag att forsla ut hovet, tjänstefolket, packning och möbler och enligt en uppgift från 1775 behövdes det för transporten 95 hästar och 21 vagnar varav sex enbart för kungens garderob. Alla var inte så glada över att få flytta ut från bekvämligheten på slottet i Stockholm. Greve von Fersen klagade, mest över att över att han "pudrade taket med peruken" i de låga rummen i Kavaljersflygeln.
Sällskapslivet på slottet
På det stora hela taget levdes ändå här ett behagligt liv med sällskapsliv, spel, lekar som charader och blindbock, högläsning i drottningens blå salong, jakt men det fanns även utrymme för lugna, enskilda stunder för brevskrivning och läsning. Vid niotiden på kvällen serverades supé. Vid ett tillfälle hösten 1784 serverades:
- Soppa på kalv, höns och oxkött
- Kabeljo, kalvkött och fågel av olika slag (tjäder, kyckling, kalkon, anka)
- Tryffel och oliver
- Grönsaker (ärtor, bönor, blomkål)
makaroni tillredd med parmesanost, smör och mjöl - Sallad av selleri, huvudsallad, endiver och oxtunga
- Bakverk
- Syltsaker, vindruvor, citroner
Detta sköljdes sedan ned med 26 buteljer vin och 14 krus måltidsdricka.
En häst i julklapp
Det finns berättat hur Gustav III flera gånger före jul lät sig köras i släde den sju mil långa vägen från Gripsholm till Stockholm för att köpa julklappar, som sedan delades ut på julaftonens eftermiddag. Gustav III:s svägerska Hedvig Elisabet Charlotta berättar om julen 1779:
”Vi har fått utomordentliga julgåvor. Kungen har bjudit till alldeles särskilt, och allt han gett har varit av utmärkt smak.”
Hertig Karl fick exempelvis den här julen på Gripsholm en häst, som dock vägrade att gå uppför trapporna till salen där man satt.
Nyklassicismens mästerstycken
Kungen har storslagna planer för slottet men många av de förändringar som planeras kom aldrig till utförande. Från denna tid är emellertid teatern i ett av slottets torn, idag teatertornet kallat. Redan 1772-73 lät Gustav III arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz uppföra en teater här men denna ansågs snart vara för liten och otillräcklig och arkitekten Erik Palmstedt fick 1781 uppdraget att rita en ny. Palmstedts teater är ett av den svenska nyklassicismens mästerstycken med sin fina kombination av intim känsla och monumentalitet. Scenerier och maskineri är bevarat från Gustavs dagar.
Gustav IV Adolf arresteras
Redan några år innan Gustav III:s död försvann det glansfulla hovlivet från Gripsholm. Festerna, balerna, lekarna och skådespelen kändes mycket avlägsna 1809 då slottet återigen stod i centrum för en dramatisk händelseutveckling i svensk historia. Efter att Sverige förlorat Finland till Ryssland arresterades kung Gustav IV Adolf och fördes till Gripsholms slott, där han kom att hållas i husarrest i nio månader. Det var också här som han undertecknade sin tronavsägelse. Skrivbordet, med bordskiva av elfenben, pärlemor och sköldpaddskal, där detta skedde, går att se i Konseljrummet. I december 1809 lämnade Gustav IV Adolf och hans familj Sverige för att aldrig återvända.
Slottet får nya kläder
Under slutet av 1800-talet moderniseras flera av rummen efter rådande restaureringsprinciper. År 1889 bildas Gripsholmsföreningen som i etapper 1891-99 låter genomföra omfattande förändringar av slottet efter arkitekten Fredrik Lilljekvists ritningar. Syftet är att så gott det går återställa slottet till det utseende det hade på 1500-talet och ge slottet något av dess renässanskaraktär tillbaka. Så långt det är möjligt tar man fram gamla inredningsdetaljer eller ersätter det förlorade med exempelvis innertak, som visserligen är från ”tiden” men som hämtats från andra håll. Restaureringen var dock inte okontroversiell. Många kritiker, exempelvis författaren Verner von Heidenstam, ansåg att den var för långtgående och sörjde att gamla kulturlager raderades bort.
Ett lejon du aldrig glömmer
Idag är slottet en publikmagnet av rang och många kommer hit för att ta del av prakten i salarna, förnimma något av historien som sitter i väggarna eller ta del av den stora porträttsamlingen. En av slottets kanske stora attraktioner är det uppstoppade lejonet från 1700-talet. Det stora intresset beror på att konservatorn som fick uppdraget att ta hand om lejonkroppen förmodligen aldrig sett ett levande lejon med resultatet att det inte riktigt ser ut som vi är vana att se lejon idag. Har du väl sett det, glömmer du det aldrig.
Toppbilden: Kopparstick Gripsholms slott av tecknare Erik Dahlbergh från planschverket Suecia antiqua et hodierna. Foto: Kungliga biblioteket