Lovisa Ulrika – en upplyst drottning

Lovisa Ulrika hade höga ambitioner. Hon hade ”mer kunskaper och insikt i vetenskaperna än en dam behöver” och ville bli en upplyst härskare. Maktambitionerna misslyckades, men hon kom att lämna ett viktigt arv.

I augusti 1744 kom prinsessan Lovisa Ulrika till Sverige för att gifta sig med Adolf Fredrik. Några dagar senare fick hon Drottningholms slott i bröllopsgåva. Lovisa Ulrika blev förtjust, men knappast överväldigad. Hon var nämligen inte vem som helst, utan tillhörde den högättade preussiska furstefamiljen och hennes bror var Fredrik den store. I ett brev till sin berömde bror skriver hon:

”Kungen har just gett mig Drottningholm. Det är en storslagen gåva; stället är charmant.”

Drottningholm i den moderna tiden

Två drottningar har präglat Drottningholms slott. Den ena, Hedvig Eleonora, byggde slottet, den andra, Lovisa Ulrika, tog slottet in i den moderna tiden.

Hon tog sig genast an uppgiften att modernisera slottets tunga och mörka barockmiljöer. Och viktigast av allt: hon ville ha ett ordentligt bibliotek. I ett brev till systern Amalia framgår det hur viktigt detta rum var för henne:

”Här på Drottningholm lever jag som en filosof. Om Du såge mig i detta ögonblick skulle Du finna mig i ett kabinett som jag låtit iordningställa och där mina böcker står... En god fåtölj får bilda slutpunkten i min beskrivning. Jag har dragit mig tillbaka, ingen får komma in utan mitt tillstånd och jag rår mig helt själv.”

”Här på Drottningholm lever jag som en filosof (...)"

Ganska snart blir det första bokrummet för litet och 1760 skapar Jean Eric Rehn dagens magnifika biblioteksrum. Det har skapats många bibliotek i högreståndsmiljöer, ibland mer i uppvisningssyfte än något annat, men det finns inga tvivel om att Lovisa Ulrika verkligen läste. Hon behärskade tyska, franska, latin, italienska, engelska och lärde sig även svenska. Hon intresserade sig för arkitektur, historia, konst, teater, geografi, matematik, filosofi och biologi.

”mer kunskaper och insikt i vetenskaperna än en dam behöver”

1772 skriver hovmarskalk Hans Gustaf von Rålamb att hon har ”mer kunskaper och insikt i vetenskaperna än en dam behöver”. Men Lovisa Ulrika hade betydligt högre ambitioner än att vara en dam; hon ville vara en upplyst härskare som sin beundrade bror. Det fantastiska biblioteket på Drottningholm blir en samlingspunkt för den tidens intellektuella, hon brevväxlar bland annat med Voltaire. Men allra mest uppskattar drottningen Carl von Linné som väcker hennes intresse för naturvetenskap.

En tid av upplysning

Lovisa Ulrika grundar Vitterhetsakademien för att främja konsterna och vetenskaperna, hon bygger Drottningholmsteatern, hon beskyddar konstnärer och ger finansiellt stöd till Sveriges första feministiska poet, författarinnan Hedvig Charlotta Nordenflycht. Drottning Lovisa Ulrika misslyckades med sina politiska maktambitioner, men hon lämnade efter sig något mer varaktigt i Sverige; en tid av upplysning, nyfikenhet och kunskapstörst.

Bilden: Beskuret porträtt av Lovisa Ulrika av Preussen, målat av den franske konstnären Antoine Pesnés ateljé i Berlin på 1740-talet. Lovisa Ulrika var syster till Fredrik den store av Preussen. Ur de Kungliga samlingarna.